HEM   |   ARKIV   |   ESSÄER   |   FORUM   |   KONTAKT   |   LITTERATUR   |   RECENSIONER   |   REPORTAGE   |   SYNPUNKTEN   |   VÄRLDEN

 

#5 OKTOBER 2017

MUSEILAGEN PÅ PLATS

Förväntningarna stiger på Riksantikvarieämbetet – vad kommer det utökade uppdraget gentemot museerna att innebära och var kommer den nya museilagen in? Museisamordnare Eric Fugeläng skriver här om hur myndigheten inlett sitt nya uppdrag och klargör en del av förutsättningarna för vad som är att vänta i form av stöd till museerna framöver.

 

Riksantikvarieämbetet har, sedan den 1 juni i år, ett utvidgat ansvar inom museiområdet. De nya uppgifterna är en del av ett flertal förändringar som följde efter propositionen Kulturarvspolitik och frågorna och förväntningarna på vad det kan innebära är stora. I den här artikeln hoppas vi kunna ge dig som läser en tydligare bild av vad uppdraget till Riksantikvarieämbetet innebär samt kort beskriva hur vi just nu jobbar för att utveckla vår verksamhet med och för museerna.

 

Praktiknära utvecklingsarbete i syfte att finna lösningar för direkt tillämpning i musei- och kulturarvsarbetet är en del av Riksantikvarieämbetets vidgade uppdrag. Foto: Njord Frölander CC BY

 

Vad vi ska göra
Museerna har länge varit en av Riksantikvarieämbetets prioriterade målgrupper och redan i dag arbetar alla våra avdelningar på olika sätt med och för museerna. Det vidgade uppdraget innebär dock ett utökat ansvar. Vi ska nu bland annat främja utveckling och samarbete på museiområdet, samla in och förmedla kunskaper samt erbjuda teknik- och metodstöd till museer. Det här uppdraget gäller, till skillnad från den nya museilagen, alla museer, oavsett deras geografiska läge, storlek, huvudman eller innehållsmässiga inriktning.

 

Utveckla utifrån externa behov och perspektiv
För att förbereda oss inför det aviserade museiuppdraget initierade myndigheten tidigt i våras ett projekt vi kallar Museidialogen. Syftet har varit att lära sig mer om olika museers behov, förutsättningar och förväntningar, och att påbörja uppbyggnaden av vad som förhoppningsvis blir en bred, varaktig och öppen dialog med museisektorn. Processen har varit bred och rösterna många! Hittills har vi bland annat genomfört fyra öppna dialogmöten där totalt 300 museiprofessionella från 95 olika institutioner deltagit. Vi har också haft möten med 18 olika samarbetsorgan eller nätverk inom museiområdet samt ett stort antal möten med olika enskilda museiföreträdare. Särskilda överläggningar har genomförts med bland annat Sveriges Museer och synpunkter har även inkommit via exempelvis mejl och Museidialogens Facebook-sida.

 

Riksantikvarieämbetet har tagit del av Museibarometern som Sveriges museer genomförde våren 2017 och en marknadsundersökning som Riksutställningar genomförde vintern 2016, samt - givetvis - remissvaren på betänkandet Ny museipolitik.

 

Sammantaget har dialogen och de övriga underlagen hjälpt oss skapa en relativt god bild av var museerna befinner sig och inom vilka områden behovet av stöd är som störst. Och behoven och förväntningarna som uttrycks är stora, gällande både med vad och hur museerna upplever att de behöver stöd.

 

En bred och öppen dialog med museerna är en framgångsfaktor. Samsyn kring vad som är sektorns viktigaste utmaningar gör det möjligt att fokusera på ett urval insatser som har potential att göra skillnad för många. Foto: Åsa Sundin (CC BY)

 

Digitalisering och omvärldsbevakning
Som bekant är den svenska museisektorn långt ifrån en homogen grupp där alla har samma förutsättningar. Dock finns behov som uppmärksammas från flera håll och från många olika typer av museer. Exempelvis rörande digitalisering, i form av stöd för arbetet med digitisering, digital förmedling och digital infrastruktur. Ett annat tydligt behov är det av trendanalys och omvärldsbevakning inom områden som rör museernas uppdrag och verksamhet. Stöd rörande samlingsförvaltning eller råd rörande teknik- och materialval för utställningsproduktion är andra återkommande områden.

 

Samverkan och ny lag
Ett annat tydligt behov som skär över många frågor är det som handlar om samverkan och samordning, exempelvis mellan olika museer eller mellan museer och prioriterade målgrupper som skolan, besöksnäringen och akademin. Många har lyft upp frågan om stöd för arbetet med arkiv, bibliotek och e-resurser samt samverkan kring och finansiering av forskning, kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling. Eftersom vi nyligen fått en ny Museilag är innebörden av den föremål för mångas funderingar och förväntningar. En annan avgörande fråga för många museer är självklart den ekonomiska utvecklingen och möjligheten att kunna förstärka sina resurser.

 

Bevakar nya förutsättningar
Utöver att vara lyhörd för det som museerna själva lyfter fram som angelägna frågor försöker Riksantikvarieämbetet vara uppmärksamt på förändringar eller trender som, även om de ännu inte är så väl kända, kan få stor betydelse för museerna. Ett sådant konkret exempel är den nya Allmänna dataskyddsförordningen, förkortat GDPR efter engelskans General Data Protection Regulation, som börja gälla redan den 25 maj 2018. Många museer har här ett betydande arbete framför sig och kanske skulle exempelvis lärdomarna från Riksantikvarieämbetets egen process med att inventera och förbereda sig inför förändringen vara värdefull att ta del av.

 

Avgränsningar
Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet vars verksamhet styrs av Förordningen som ger instruktioner om vår uppgift. Det innebär att det i dialogen med museerna kan komma förväntningar på sådant som vi inte kan eller bör möta. I dagsläget innebär det exempelvis att vi inte kommer att ha en normerande eller styrande funktion med utgångspunkt i museilagen. Vi kommer heller inte, gentemot politiken och andra huvudmän, ta en aktiv lobbyroll. Vaksamma behöver vi vara så att vi inte utvecklar stöd som begränsar eller hindrar näringslivets utveckling. Vi kommer dock kartlägga, analysera och utvärdera olika aspekter av museernas verksamhet, även med lagen som utgångspunkt. Detta kommer förhoppningsvis kunna ge museerna stöd och underlag för att, med hjälp av exempelvis riksförbundet Sveriges Museer, driva sektorns frågor gentemot olika intressenter.

 

Stödja gemensamt utbyte
Att Sveriges museer består av en stor mångfald är en oerhörd styrka. Dels för att det ger människor tillgång till en variation av upplevelser och möjligheter till att möta konsten och kulturarvet, men även för att det sammantaget ger tillgång till en bred och djup kunskap om museipraktik. Riksantikvarieämbetets uppdrag går inte ut på att överträffa eller ersätta den expertis som redan finns. Det vore både ogörligt och onödigt. Myndigheten bör i många frågor istället främja museernas förutsättningar för att gemensamt kunna bygga vidare på och dela med sig av den kunskap och erfarenhet som finns.

 

Löpande utvärdering
Den stora variationen av förutsättningar, behov och förväntningar innebär samtidigt en betydande utmaning för en myndighet som fått ett uppdrag likt vårt. Att vi på Riksantikvarieämbetet löpande kommer behöva avgränsa och fokusera våra aktiviteter gentemot ett antal noga utvalda utmaningar och möjligheter kommer nog de flesta se som självklart. En stor utmaning är ändå att löpande utvärdera hur verksamheten i praktiken påverkat museiarbetet och att skapa tydlighet kring olika aktörers roller, ansvar och befogenheter, oss själva inräknat. Flera delar av det som olika museer behöver stöd med kan heller inte mötas av Riksantikvarieämbetet ensamt. För att nå framgång behöver vi arbeta tillsammans, både med det teoretiska och det praktiska. För att kunna effektivisera våra resurser behöver våra olika roller i flera fall förtydligas.

 

Sedan den 1:a september arbetar Eric Fugeläng, tidigare chefsanalytiker på Riksutställningar, som museisamordnare på myndighetens stab. Funktionen syftar bland annat till att säkerställa en väl fungerande dialog mellan myndigheten och museisektorn så att verksamheten kan samordnas utifrån externa behov och perspektiv. Foto: Annika Ragnarsson CC BY

 

Nästa steg
Riksantikvarieämbetet har, för att på ett bra sätt kunna hantera det vidgade uppdraget, under de senaste månaderna rekryterat många nya medarbetare. Fyra personer som arbetat med Riksutställningars verksamhet inom utställningsteknik har genom verksamhetsövergång förts över till Riksantikvarieämbetet. Tillsammans med den kunskap och erfarenhet som redan fanns har Riksantikvarieämbetet nu goda förutsättningar för att bygga upp ett långsiktigt hållbart stöd för att främja utveckling och samverkan på museiområdet.

 

Träffa oss i november
Under november månad fortsätter museidialogen och samtalen om vad som kan vara svaren på museernas behov och förväntningar genom bland annat ytterligare tre öppna dialogmöten. Denna gång på Murberget i Härnösand den 9/11, På Jönköpings läns museum den 14/11 och på Värmlands museum i Karlstad den 28/11. Samtalen och behoven som diskuteras utgör underlag för myndighetens verksamhetsplanering och alla som arbetar på, med eller för något av landets museer är välkomna att delta. Mer information om träffarna finns på Riksantikvarieämbetets webbplats.

 

Text: Eric Fugeläng
EF är museisamordnare vid Riksantikvarieämbetet.






 

REPORTAGE

2017
Eric Fugeläng
Muesilagen på plats
Clara Åhlvik, Karl-Johan Cottman
En utställning blir till, del III
David Berner, Clara Åhlvik
En utställning blir till, del II
Ulla Arnell
Prisad forskning om hotade språk
Birger Lipinski, Clara Åhlvik
En utställning blir till

Agneta Sommansson, Ulla Arnell
Världen som färgglad lekplats

Matilda Bengtsson
Flygets historia – American style

Hege Børrud Huseby
Text and Things – Konferens på tvärs

Karin Löwengren
Auschwitz-Birkenau

Fredrik Söderling
Beställarkompetens och fria aktörer



Tidigare REPORTAGE i ARKIV

  2017 stöder Kulturrådet UtställningsEstetiskt Forum | Ställföreträdande ansvarig utgivare: Jan Ohlin| © UEForum 2005-2017