HEM   |   ARKIV   |   ESSÄER   |   FORUM   |   KONTAKT   |   LITTERATUR   |   RECENSIONER   |   REPORTAGE   |   SYNPUNKTEN   |   VÄRLDEN

 

#1 FEBRUARI 2017

AUSCHWITZ-BIRKENAU – ETT MUSEUM OCKSÅ FÖR FRAMTIDEN

Museet i det före detta koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau tar emot allt fler besökare från hela världen. Utställningarna har dock varit oförändrade sedan 1955. Karin Löwengren deltog i ett fyra dagars seminarium och rapporterar om ett påbörjat arbete för att möta nya generationer besökare.

 

Det nya utbildningscentret blir färdigt under 2019. Foto: Auschwitz-Birkenau Memorial and State Museum

 

Några mil utanför Krakow i Polen breder det enorma koncentrationslägerkomplexet Auschwitz-Birkenau ut sig på 200 hektar. Redan den 14 juni 1947, två och ett halvt år efter befrielsen, öppnades lägret som minnesplats. Sedan dess har en utställning om lägret visats i Auschwitz I, huvudlägret, medan Auschwitz II-Birkenau lämnats som det var. Utställningen har varit densamma i 62 år, men nu pågår arbete för att modernisera och anpassa museet för framtida besökare.

 

Piotr Cywiński, filosofie doktor i historia, är föreståndare för Auschwitz-Birkenau Memorial and State Museum sedan 2006.

Historikern Piotr Cywiński är sedan elva år föreståndare för Auschwitz-Birkenau Memorial and State Museum. För honom är de två viktigaste uppgifterna att se till att platsen bevaras autentiskt och att man fortsätter utbilda människor om Förintelsen.

 

– Auschwitz-Birkenau är det största av de tyska dödslägren. Det innefattar 155 byggnader, över 300 ruiner, mer än 13 km taggtrådsstängsel och tiotusentals efterlämnade föremål. Man kan aldrig få samma upplevelse på andra museer som genom att se platsen där det faktiskt hände. Kärnan är autenticiteten och den måste skyddas. Men platsens betydelse sträcker sig också utöver offren till att symbolisera nazisternas arbete med att skapa Tredje riket, säger Piotr Cywiński.

 

Det finns flera anledningar till att man nu förändrar utställningen. Den är 62 år gammal och behöver moderniseras. Ju längre tid som går desto mindre anknytning har människor till andra världskriget. Många av dagens besökare är flera generationer yngre än de som upplevde kriget. För att förstå hur Förintelsen kunde ske sbehöver också berättelsen om vilka förövarna var finnas med i utställningen. Piotr Cywiński säger att det är viktigt att visa att det var människor som gjorde det här mot andra människor.

 

Med den breda kunskap man nu har, med vittnesmål från både fångar och förövare, vill man göra utställningen mer personlig. Videoskärmar kommer att användas för att dela några av de hundratals privata berättelser som finns i arkiven. När utställningen skapades låg fokus på att visa mängden föremål som hittats efter lägrets befrielse, tusentals rakborstar, glasögon, resväskor. Den nya designen kommer istället att bli mer samtida och visa fler individuella ägodelar i stora glasmontrar. Att säkerheten har förbättrats sedan 50-talet gör också att man vågar visa objekt som är av skörare natur.

 

Nazisterna sparade allt som offren hade med sig till lägret, här är bilder från en svunnen tid.

 

I Block 15 finns Polens nationella utställning med fångdräkter uppställda i parad.

 

Förra året hittades 48 kartonger i ett arkiv på den polska vetenskapsakademin. Kartongerna innehöll 16 000 objekt från en utgrävning 1967 av området kring ett av krematorierna i Auschwitz II-Birkenau.

 

Nycklar som hittades vid utgrävningen av området kring ett av krematorierna och återfanns igen 2016. Foto: Paweł Sawicki, Auschwitz-Birkenau Memorial and State Museum

– Det var personliga saker, medicinburkar, hemnycklar, små parfymflaskor, klockor, brev, en liten prydnadskatt som ett barn haft med sig, sådant som offren bar med sig in i det sista, säger Piotr Cywiński.

 

När Auschwitz-Birkenau befriades hittades två ton människohår, som skulle skickats vidare till Tyskland för att bli arméfiltar och tyg. Håret upptar nu ett halvt rum, från golv till tak, och är en viktig del av utställningen eftersom det fungerar som bevis för vad som hände i lägret. Håret åldras dock, och inför den nya utställningen har man diskuterat vad man ska göra med det söndervittrande håret – begrava eller fortsätta att restaurera det. Men med behandling av kemikalier om och om igen, vilket har behövts under de sjuttio år som gått, är det till slut inte autentiskt längre. Man har därför kommit fram till att håret inte ska restaureras mer, utan förvaras i en syrefattig monter och behållas så länge det går.

 

Att göra om utställningen kommer ta flera år. Man kan inte stänga museet under arbetet utan får istället ta det steg för steg. Första delen av nya utställningen ska vara klar 2021, nästa 2023 och den sista 2025. Ytterligare baracker i huvudlägret som kommer att öppnas för besökare är bland annat Block 10, där medicinska experiment utfördes.

 

Originalmöblerna i Block två har restaurerats till hur de såg ut på 40-talet.

 

En stor utmaning de senaste tio åren har varit det ökande besöksantalet. Under 2016 nåddes rekordsiffran två miljoner besökare, vilket gör Auschwitz-Birkenau Memorial and State Museum till världens mest besökta minnesplats. Man har förstått att många besökare vill göra längre besök för att få en djupare förståelse om lägret. I en byggnad precis utanför taggtrådsstängslet i huvudlägret, en gång förvaringsplats för stöldgods och Zyklon-B, kommer därför ett utbildningscenter med plats för konferenser och seminarier att inrymmas och vara färdigt 2019. Ett nytt besökscenter ska också byggas och kommer att stå färdigt 2020.

 

För två år sedan infördes ett nytt datoriserat bokningssystem som sätter stopp vid tusen besökare i timmen, vilket anses nödvändigt både för att besökare och byggnader ska klara anstormningen. De 286 guiderna som arbetar på museet tar emot besökare från 150 olika länder (Sverige ligger på 14:e plats på besökstoppen). Européer och nordamerikaner har stått för de flesta besöken sedan museets öppnande, men sedan 2000-talets början har de asiatiska besökarna ökat markant. De är inte lika insatta i Förintelsen utan gör jämförelser med sin närhistoria i atombomberna i Hiroshima och Nagasaki, vilket är en ny utmaning för de välutbildade guiderna.

 

Många museer har audioguider för besökarna, men i Auschwitz skulle det inte fungera, säger Tomasz Michaldo som utbildar guider.
– Om det bara handlade om datum och årtal skulle det inte vara några problem, men hit kommer många som söker svar på hur det kunde hända och relaterar till nuvarande världspolitik. Guiden är inte bara någon som visar runt utan blir också till viss del terapeut som får stötta och trösta.

 

I det tidigare koncentrationslägret finns inga krav på arbetsklädsel, varken hos ledning eller guider. Stora dagar, som minnesdagen av befrielsen den 27 januari, har alla speciella kläder, men föreståndare Piotr Cywiński menar att guider blir inte bättre för att de är likadant klädda.
– Som guide ska man inte bära långrandigt som påminner om fångdräkter, inte heller högklackat eller t-shirts med fotbollsklubbars logotype, förklarar han.

 

I och med att utställningen nu tas in i den datoriserade tidsåldern finns nya möjligheter för designen. Piotr Cywiński säger att det är viktigt att man inte bara fokuserar på dåtid utan också reflekterar över lägrets betydelse i nutid.
– Vid 60-årsjubiléet av lägrets befrielse hade vi 1500 överlevande här, tio år senare var det bara 300 kvar och de är alla i 90-årsåldern. Om några år finns inga kvar som kan berätta och då är vårt arbete här än viktigare för att få människor att förstå att historien lätt upprepar sig.

 

Text och foto (där ej annat anges): Karin Löwengren
KL är frilansjournalist.


Lars Bergwall – Tankar från ett besök i Auschwitz







 

REPORTAGE

2017 Karin Löwengren
Auschwitz-Birkenau
Fredrik Söderling
Beställarkompetens och fria aktörer

2016
Alice Rinell Hermansson
Zhaoyuan-samling än består efter hundratio år
Fredrik Söderling
Än ekar det i natten av museidebatten
Agneta Sommansson, Ulla Arnell
Språk, skönhet och korsvägar
Katrin Friberg
Konst, krig och shopping
Fredrik Söderling
Ny scen för sång, dans och teater
Hege Børrud Huseby
Kuratorn och kurateringen
Ceciclia Jacobsson
Så blev betygen på Stockholms museer
Ida Renlund
Visst kan Norrbotten själv
Wilhelm Östberg
Luft och ljus i Signes spår
Cecilia Jacobson
Förtjusande fult och forntida
Jeanette Wahl
Tidernas mat


Tidigare REPORTAGE i ARKIV

  2017 stöder Kulturrådet UtställningsEstetiskt Forum | Ansvarig utgivare: Pia Cederholm | © UEForum 2005-2017