HEM   |   ARKIV   |   ESSÄER   |   FORUM   |   KONTAKT   |   LITTERATUR   |   RECENSIONER   |   REPORTAGE   |   SYNPUNKTEN   |   VÄRLDEN

 

#2 APRIL 2017

I DET HELIGA CIEBATRÄDET – PÅ MAYAMUSEUM I MEXICO

Mexikos ursprungsfolk har länge varit satta på undantag, men nu finns ett nytt storslaget museum om Mayacivilisationen. Fredrik Söderling har besökt Museo de los Mundo Maya och fått en genomgripande introduktion till både gårdagens och dagens Maya.

 

Yucatanhalvöns största stad Mérida är ungefär lika stor som Stockholm och ligger i södra Mexiko, inne i landet, tre och en halv mil från Mexikanska Golfen. Bland stadens museer röner det senaste tillskottet störst intresse; Museo de los Mundo Maya.

 

Exteriör. Foto: Turismo Cultural

 

Mayafolkets ättlingar lever i dag främst i den här delen av Mexiko och det är också här som några av de mest berömda historiska platserna ligger. Sedan några år tillbaka har delstaten insett att det går att locka även charterturister med annat än hotellkomplex och strandliv. Därav satsningen på ett mayamuseum i stor skala, som samtidigt blir en välbehövlig uppgradering av ett ursprungsfolk som känt sig förtryckt och marginaliserat.

 

Museets intention är att berätta sanningen om mayacivilisationen och en gång för alla avfärda seglivade koloniala myter. Angelägenhetsgraden är hög för att också visa att Maya inte bara är en av de mest avancerade uråldriga civilisationerna i västvärlden, utan också hur den är bevarad. Därför har de utställningsansvariga låtit utställningens utgångspunkt ligga på samtiden. Sedan arbetar besökaren sig bakåt i tiden ända till civilisationens begynnelse, 1500 år f.Kr.

 

Interiör. Foto: Turismo Cultural

 

Själva museet är inrymt i en låg, vinklad byggnad. Över denna svävar ett dramatiskt nät av balkar som för tankarna till Beijings olympiastadion "Fågelboet". Här ska nätet symbolisera de lätta, mjuka växtfibrerna från ceibaträdet. De tidiga Maya ansåg att ceibaträdet var heligt och att när man dog klättrade själen upp i trädets topp för att nå himlen.

 

I denna flera våningar höga del av museet finns bland annat biograf, kontor, ett dagis och en terass med bar och restaurang.

 

Museidelens permanenta utställning är utspridd över 2000 kvadratmeter, medan tillfälliga utställningar har 600 m2 till sitt förfogande. Utställningen rymmer mer än 500 föremål, statyer, textilier, religiösa objekt, kopierade artefakter från historiska platser, vardagsförmål med mera.

 

Föremålen har passats in i fyra teman: Mayakulturens integration i natur och kultur, maya idag, maya igår och slutligen den uråldriga civilisationen.

 

Det första som möter besökaren är en elektronisk vägg med snabba svar på frågor som "Varför attackerade spanjorerna mayafolket?", "Var mayakulturen primitiv?", "Hur levde de tidiga mayaindianerna?". På ett enkelt sätt kan besökaren informera sig.

 

De flesta vet att maya var en högtstående civilisation, framstående i bland annat byggnadskonst, geometri och astronomi. Ibland av det mer spektakulära slaget. Det kan besökaren se, dels i symbolstarka föremål – som den liggande chacmool, ett offeraltare där människor offrades, dels i bilder eller miniatyruppställningar, som beskrivningen av ulama, som sägs vara den äldsta lagsporten i världen, ett rituellt bollspel, även det med människooffer.

 

Chacmool.

 

På museets elektroniska räknedosa kan besökaren själv lära sig räkna med den matematiska basen 20, som maya använde. De delade följdriktigt in året i tjugodagarsveckor. Besökaren kan också ställa sitt eget horoskop, enligt maya.

 

I en bred, lite dunkel, punktvis upplyst korridor som besökaren orienterar sig utefter sitter ett flertal skyltar som korresponderar till utställda föremål. Förutom att texterna berättar huruvida föremålen ingår i någon religiös ritual, är ett vardagsföremål eller ett vapen av något slag informerar de också om det bredare sammanhang i vilket föremålet en gång ingick. Skyltarna är på tre språk: mayaspråket, som är levande i den här regionen, spanska och engelska.

 

Gravar och andra föremål nedsänkta i golvet.

 

Ett annat inslag i utställningen är flera mindre rum där animationer projiceras på väggarna, med korta episoder som berättar om hur stadsstaterna såg ut och fungerade, varför pyramiderna byggdes eller hur mätningar av stjärnbilder gick till.

 

Troligt är att den som besöker Yucatan kommer att att bege sig till världsarvsplatser som Chichén Itzá och Uxmal eller någon annan utgrävd mayaplats. Halvön har många pyramider, tempel och cenotes – underjordiska källor som än i dag går att bada i. Här fungerar Museo de los Mundo Maya som en inkörsport till friluftsmuseerna. Chichén Itzá har nyligen blivit utnämnt till ett av världens sju nya underverk.

 

Pyramiden El Castillo i den historiska staden Chichén Itzá.

 

Självklart är det fördelaktigt att vara påläst inför ett besök. Det blir särskilt uppenbart vid upptäckten att de här platserna innehåller förfärande lite information. Ruinerna får i stort sett tala för sig själva. Då kan det vara en fördel att på museet i Mérida ha tagit del av exempelvis fasadutsmyckningar (reproducerade) och deras ikonografiska betydelse, eller känna till hur vissa färger användes.

 

Besökaren kan konstatera att Museo de los Mundo Maya tagit ett helhetsgrepp på en kultur där dess världsbild, dess sociala organisation och dess språk är framträdande aspekter.

 

Text och foto (där ej annat anges): Fredrik Söderling
FS är frilansreporter med förflutet på DN Kultur.






 

VÄRLDEN

2017
Anna Sternfelt
Kristaller down under
Fredrik Söderling
I det heliga ciebaträdet – på mayamuseum i Mexico
Jonas Cullberg
Politiska bilder i instagramåldern
Jonas Cullberg
Revolution på museum

2016
Jonas Cullberg
Goda exempel på Manhattan
Pröva själv med pennan på plattan

Kenneth Hermele
Kolonial historia uten hjältegloria
Kenneth Hermele
Vardagsliv, ondska och hjältemod
Tove Alderin
Mellan svarta hål och frusna poler
Jonas Cullberg
Hyreskasern berättar om invandring
Gunilla Lundahl
Befriande om skuld och utopi
Gunilla Lundgren
Böcker på museet förändrar allt
Jonas Cullberg
Tropiska grönskande skyskrapor
Jonas Cullberg
We Call Them Vikings
Kenneth Hermele
Minnen ur mörkrets hjärta


Tidigare VÄRLDEN i ARKIV


  2017 stöder Kulturrådet UtställningsEstetiskt Forum | Ställföreträdande ansvarig utgivare: Jan Ohlin| © UEForum 2005-2017