HEM | ARKIV | ESSÄER | FORUM | KONTAKT | LITTERATUR | RECENSIONER | REPORTAGE | SYNPUNKTEN | VÄRLDEN |
#1 FEBRUARI 2016 | ||||
MATRESTER FÖR HISTORIEÄTAREUtställningen Tidernas mat öppnade 22 november 2015 och visas till och med 13 mars 2016 på Jamtli i Östersund. Producenten bakom utställningen, Jeanette Wahl, berättar här för UEForums läsare hur det kom sig att Jamtli blev en del av den pågående trenden med mat på museer, och hur de valde att gestalta olika upplevelser och föreställningar kring mat.
Under Jamtlis sommarsäsong Historieland, då vi har rollspel i historiska gårdar, är provsmakning av forna tiders mat alltid en uppskattad del av museibesöket. Att prova på kolbullar i skogskojan, ost och messmör på fäbodvallen, kaffesurrogat i 1942 års Per Albin-torp och hemmaodlade groddar i 1970-talskollektivet ger helt klart en extra krydda åt upplevelsen.
När Facebook översvämmades av privata matupplevelser och man inte trodde att det kunde bli fler matprogram på tv började vi på Jamtli fundera på att göra en utställning om mat. Varför är vi så intresserade av mat i vår tid? Har det alltid varit så? Hur har det sett ut genom historien i Jämtland? Det var några av de frågor vi ställde oss. Ungefär samtidigt blev vi kontaktade av teamet bakom Historieätarna, som ville spela in några avsnitt av julkalendern i Jamtlis 1970-talsmiljö. Ännu ett tecken på att mat är ett tema i tiden.
Från stenåldern och ända fram till slutet av 1940-talet handlade mat främst om att ”äta för att överleva”. I dag kan vi enkelt gå och handla det vi vill ha. För länge sedan var enda sättet att få mat att samla, jaga eller fiska. Då människan blev bofast började man odla sin egen mat och hålla sig med boskap. Genom tiderna har uppfinningar som separatorn, olika konserveringsmetoder, köttkvarnen, spisen, kylskåpet och inte minst nya sätt att transportera matvaror från hela världen påverkat vad vi äter. Fram till början av 1970-talet var det vanligt att endast krydda maten med salt och peppar. Numera finns kryddor från världens alla hörn i en vanlig mataffär.
I dag kan de flesta av oss äta oss mätta minst tre gånger per dag. Detta är unikt i människans historia. Men överflödet av mat har skapat nya så kallade välfärdsproblem och vi äter inte längre för att överleva – vi äter för att uppleva!
När Tidernas mat besöker familjen Herdell på Lillhärdalsgården 1785 har mor Kristina lagat ljuvliga laxfrikadeller. Det är inte varje dag det händer.
Det vi kunde konstatera efter en tids research var att mat i alla tider stått i fokus för människans intresse – men på olika sätt. Med utställningen Tidernas mat ville vi på Jamtli skapa tillfällen att reflektera över vad vi har ätit tidigare, varför och vilka ”rester” som lever kvar än idag. Därför varvas historiska fakta med samtal och funderingar om vår egen tid. Vad som var basmat och vad som var guldkanten på matbordet i Jämtland förr i tiden är den röda tråden i utställningen som är uppbyggd kring fyra årtal – 1785, 1895, 1942 och 1975. Genom iscensatta fotografier, som arrangerades med aktörer i tidstypisk miljö, och en meny för varje årtal berättas om vad som fanns på matbordet till vardags. Intill bilden kan man slå sig ner vid matbordet. Reportage i vårt eget tänkta livsstilsmagasin ”Tidernas mat” redogör för guldkanten.
1785: En fylld visthusbod visade på välstånd i en tid då missväxt och svält förekom.
1895: Det självhushållande bondelivet som startade på vikingatiden dominerade ända till slutet av 1800-talet. En vanlig maträtt 1895 var stekt sill och potatis. Järnspisen kom att revolutionera matlagningen. Med en ugn och kokplattor kunde flera rätter lagas samtidigt.
1942: Under ransoneringstiden handlade recepten om hur man kunde göra god mat på matrester. På landsbygden i Jämtland och Härjedalen var det fortfarande jordbruk och självhushåll som styrde vad man åt medan man i städerna var helt beroende av att kunna köpa sin mat i affärer.
1975: Maten under 1970-talet var fryst, konserverad eller i pulverform. Fortfarande var det oftast mamman i familjen som lagade maten, men pappan ”hjälpte till” mer och mer i köket.
Nu när den största av alla utopier har förverkligats i vår del av världen – så att kampen för att skaffa föda inte längre styr hela tillvaron – så kommer som sagt nya grubblerier. Mycket vånda och dåligt samvete kopplas i dag särskilt till vardagsmaten. Matlagningen ska ta så lite tid som möjligt i vår stressade vardag, men vara nyttigare än någonsin. I utställningen ges därför chans till en stunds matmeditation. I ett rum kan man lägga sig ner på mjuka kuddar omgiven av musik och ett bildspel på fyra väggar, där snygga bilder av till exempel blankröd perfekt formad paprika, nybakat bröd, läcker choklad och vackert upplagd oxfilé blandas med bilder på ”fula grönsaker”, matsvinn och framtida odling under vattnet. Vad betyder mat för dig? är frågan att meditera över. Är det njutning, gemenskap med vänner, näring för att överleva, dåligt samvete eller politik som vi ägnar oss åt när vi äter?
[Borttagen utställningsbild av paprikor, rotfrukter och gurka] I dag kan vi välja råvaror efter utseende. Då faller ofta de vackra grönsakerna oss i smaken medan de fula ratas.
I framtiden kan odling komma att kräva dykarutrustning när jordbrukets åkrar och drivhus flyttar ner under vattenytan.
Lek inte med maten! Jo, gör det! är överskriften på ytterligare ett interaktivt rum där en gigantisk tallrik finns i centrum. Att uppleva hur det känns att tillsammans med köttbullar och potatis bli serverad på en tallrik blev snabbt populärt bland barnen. Man kan även leka glassförsäljare, spela matspel och lägga matpussel, medan vuxna tittar på klipp från äldre tiders matprogram och delar med sig av egna recept.
Med hjälp av den gigantiska mattallriken, skapad med inspiration från Prunus av Stig Lindberg, kan man själv pröva på att bli serverad på tallrik. Magnus Staverfeldt, pedagog och Anette Nordin Olsson, temaredaktör – mitt i maten på Jamtli! Foto: Lena Manneby
Sju sorters kakor har förändrats mellan 1895 och 1985. Sockerkakan har blivit muffins och kanellängden har blivit bullar.
I anslutning till utställningen arrangeras skolprogram och smakvisningar. Kocken Fia Gulliksson har varit på besök och siat om framtidens mat. På invigningen bjöds på mat från de olika åren i utställningen och sju sorters kakor från 1895 och 1985. För även kakfaten har påverkats av tidsandan och ändrat innehåll och utseende under åren som gått.
|
REPORTAGE
2016
2015 |
|||