HEM  ARKIV  ESSÄER  FORUM  KONTAKT  LITTERATUR  RECENSIONER  REPORTAGE  SYNPUNKTEN  VÄRLDEN

 

ATT SKAPA IDENTITET I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Vilken roll kan ett museum ha i en värld som allt mer präglas av snabba förändringar och en växande migration? Fem miljoner på flykt i dag. Två miljarder väntas inom snar framtid söka sig nya hem. Vems historia ska nu berättas? Vilken uppgift kan museet ha som medverkande i historieskapande och framtidsbygge? Gunilla Lundahl fick hoppingivande svar på de frågorna när hon deltog i konferensen URB-Z.

 

Fisksätra museum, länge mer ande än materia, mer handling än fysisk plats, kallade 6–7 oktober till konferens för kunskapsutveckling mellan praktiker och forskare, mellan professionellt verksamma och det civila samhället: URB-Z, Utgångspunkt Fisksätra*. Omkring hundra personer samlades för att ta del av beskrivningar av barns och ungas uppväxtvillkor, berättelser om kultur, kulturarv och konstarter som drivande positiva krafter samt utblickar och inblickar i stadsutveckling och urban rättvisa.

 

Det blev två intensiva dagar med täta verklighetsbeskrivningar ur lokala och globala perspektiv i ett flöde av inspirerande samtal kring tänkbara modeller för Sverige. Hur kan vi förstå Fisksätra? Mot Fisksätra torg öppnade kyrkan, biblioteket och museet sina dörrar och hos dem genomfördes konferensen.

 

URB-Z konferens pågår i kyrkan. Foto: Staffan Andersson

 

I en kyrka, som härbärgerar ett unikt fredsprojekt, där muslimer, katoliker och representanter för Svenska kyrkan gått ihop för att bygga ett Guds hus, där moské och kyrka ska samsas kring religionsutövning tillsammans med råd- och stödcentret Källan. I ett bibliotek som under det gångna året hade 200 500 besök, sjudande av initiativ, delaktigheter och kunskapssamlande. I museet, en vitmenad tvårummare, hjärncentrum för konferensen, skapad av museets projektledare Amelie Tham.

 

Fisksätra fyller fyrtio år detta år. Dags för historia? Vem ser? Vem skriver? För vem? Och vad? Fisksätra beskrivs ofta som ett av miljonprogrammets problemområden. Stämmer det? Ur en synpunkt ja. Ur en annan nej, det är en kraftkälla för dem som tror att en annan värld är möjlig.

 

Till vänster: Fisksätra 1972, innan det byggdes. Foto: Fisksätra Digitala Allmänning
Till höger: Fisksätra 2014. Foto: Katarina Lindahl

 

I Fisksätra bor cirka 8 000 invånare med bakgrund i 126 olika nationer, knappt hälften svenskar. Arbetslösheten är hög, tio procent. Än högre för de unga. Den enda marknad de kommer in på är lånemarknaden, konstaterade Jan Åkerlund från Kronofogdemyndigheten. Det finns både barn och vuxna som är mycket fattiga, en del också hemlösa. Det kunde Pernilla Landin, diakon i Svenska kyrkan, och Erik Holmberg från Stadsmissionen bekräfta utifrån sin verksamhet i Källan, som möter utsatta i Fisksätra. Fisksätrabarnens lärare dök ner i den verklighet som innebär att barnen i dag är utspridda på 46 olika skolor.

 

Hur hör Fisksätra ihop med hela Sverigebilden? Hans Swärd, professor i socialt arbete i Lund, beskrev den svenska vägen från välfärdsstat vid förra seklets början till vändpunkten kring 1980 då ”välfärdstjänsterna” började ifrågasättas i nyliberal anda. I dag förändras levnadsvillkoren alltmer, framför allt för arbetslösa, utrikes födda, ensamstående mödrar, oförsäkrade och unga sjukpensionärer. Fattigdomen biter sig fast. Globalisering, ökad rörlighet och ändrade arbetsvillkor driver fram den ojämlikhet som skapar segregation och missnöje.

 

Vi kan inte förstå världen om vi inte tar till oss insikten att vi lever i migrationens tid, påpekade Magnus Dahlstedt, biträdande professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Han underströk skolans betydelse för att skapa mötesplatser där vi kan se att alla är bärare av kulturer som är olika. Invandrare har betraktats som problem, behäftade med brister. Inte med egna tillgångar. Genom kritiskt tänkande i våra möten kan nya gemenskaper byggas i skolan.

 

Kulturen som banbrytande kraft var konferensens andra tema. Erik Uddenberg från Unga Klara berättade om förarbetet med ungdomar inför höstens föreställning om unga flickors pubertet och om ambitionen att hos de unga skapa en inre delaktighet i konstupplevelsen. Om metoder att nå in i verkligheter som oftast förblivit osynliga.

 

Ozan Sunar från Re:orient och Moriska Paviljongen, Paloma Madrid, koreograf och dansare, och America Vera Zavala, dramatiker och aktivist, alla med uppväxt i Fisksätra, talade med varandra om nya berättarformer som leder in i ett vidare samhälle än dagens. Till exempel på Botkyrka Community Teater & Dans. Kroppen som minnesbärare. Och om att bemöta blickarna som betraktar de kulturer som kommer till oss som exotiska, inte bara rätt och slätt kultur.

 

Amelie Tham (till vänster) och Barbro Bolonassos.
Foto: Staffan Andersson

Amelie Tham och Barbro Bolonassos, bibliotekarie i Fisksätra, lyfte fram sitt arbete med ”empowerment” i Fisksätra. Genom att samla medborgarnas berättelser från hela världen och här och genom konstnärliga processer skapas förutsättningar för att de ska ”berätta sig in i världen”, göra sig hörda, ta utrymme och skaffa sig tillgång till sina rättigheter.

 

Fisksätra museums första utställning, Satellit, 2012 på Fisksätra bibliotek. Foto: Staffan Andersson

Museet har sedan i somras en egen plats vid det gemensamma torget. Intensivt tankeutbyte bedrivs mellan de två. In till museet har dess första utställning/installation Satellit flyttat. Vid den kan man lyssna till vuxnas livsberättelser och se korta animerade filmer som barnen gjort. På väggarna sitter porträtt som barnen arbetat med under sommaren och affischer för projektet Berätta Fisksätra.

 

Stadsutveckling och urban rättvisa var det tredje temat som lyfte blicken mot hela världen. Henrietta Palmer, professor i arkitektur på Konsthögskolan, och Katarina Nitsch, lärare och konstnär, verksamma på Mejan Arc Resources berättade om denna utbildning, som under åtta år utforskat samband mellan urbanisering och krympande resurser i de hastigt växande städerna bortanför västerländsk horisont. Detta läsår fokuserar man på migration och stadsutveckling i Sverige, Göteborg, Malmö och Norrköping. Vems är staden? Nya bilder, nya berättelser behövs för att bygga modeller för en förändring mot det rättvisa samhället.

 

Åter till Fisksätra i fjärde temat. Nätverket Fisksätras framtid erbjöd glimtar av ett arbete för att ge röst åt de boende när planering utifrån hotar att bryta viktiga samband i samhället. Odla med Solen, OMS, är en annan livaktig aktör i Fisksätra. Ett socialt företag för lokala lösningar på lokala problem, som drivs av Nils Tiberg, Helene Götberg och Dante Hellström. Odling, hälsa och energihushållning står i fokus.

 

Parallellt med Nätverket och OMS, i ett eget spår, samtalade Barbro Bolonassos om biblioteket som verktyg för identitetsskapande i en globaliserad värld med Marie Johansen från Botkyrka bibliotek och Ann-Christin Cederborg, professor i barn- och ungdomsvetenskap i Stockholm. Fisksätra museum beskrev sitt arbete och presenterade de konstnärliga projekten och kunskapsprocesserna.

 

Fisksätra museum har genomfört flera animationsworkshops genom åren.
Affisch: Katarina Lindahl

Varför Fisksätra museum, Amelie Tham? I femton år har hon och Barbro Bolonassos talat om förutsättningarna för att tänja på begreppet museum. Bort från damm till gränsöverskridande och delaktighet i samtiden. Fram träder nu bilden av ett museum som är ett kulturpolitiskt laboratorium där man arbetar både med kulturarv och konstnärliga processer. Vägen dit har gått över ett omfattande nätverksbildande, anslagssökande och sammanlänkning med konstnärer, forskare och pedagoger. Med sin museiutbildning i ryggen och många års verksamhet som kulturjournalist har Amelie Tham klart för sig vad ett museum också skulle kunna vara.

 

År 2011 bildades föreningen som ansvarar för Fisksätra museum. Tillträdet till lokalen är färskt. Fem år som mobilt museum har man bakom sig. Konstigt museum? Samlingar? På ett seminarium i Fisksätra c/o museet, ordnat av Sprängskiss, digital plattform som sätter museitanken under debatt, tog Amelie Tham upp frågan om den ofullständiga samlingen. Samlingarna är de livsberättelser som skapas, som ger bilder av världen och Fisksätra, men samlingarna är också de berättelser som lagras i det inre hos dem som tar del i och av verksamheterna på museet. Fullständiga ska samlingarna inte bli eftersom historien hela tiden pågår. ”Vi är ett museum, men vi prövar olika arbetssätt.”

 

Fisksätra museums nya lokal vid torget i Fisksätra. Foto: Måns Tham

 

Axplock ur verksamheten: iakttagelsen att flerspråkighet leder till att barn utvidgar sin förmåga. Det gäller också de estetiska språken. Många barn i Fisksätra talar två till fem språk. Därför finns projekten där man jobbar med poesi, musik och språkutveckling eller med filosofiska samtal, med intervjuer i närsamhället med ljud och bild, livsberättelser och animationer – som den om världens födelse utifrån Ife-folkets tankar, uppfångade på en utställning. Alla dessa projekt genomförs under ledning av konstfältets professionella aktörer.

 

Unga Klara arbetade under en vecka i Fisksätra. Alla Nackas gymnasieelever fick här se deras föreställning Häst Häst Häst. De små barnen bjöds på en workshop. Allt avslutades med en trollbindande föreställning också för de vuxna. I samarbete med det internationella nätverket Art Makes Place for Urban Life, stationerat i Paris, skapade man ett ”residens” för två konstnärer och en arkitekt som under två veckor arbetade med de boende, OMS, Nätverket Fisksätras framtid kring angelägna projekt/hot – som att rädda växthuset, rädda badet.

 

Blickarna riktas mot forskning och nätverksbyggande kring kulturarv och kunskapsprocesser. Samarbeten med forskare och museer byggs upp. Museet inbjuder till besök, nyligen kom 80 personer från Stadsmuseet i Stockholm för att bekanta sig med verksamheten. Konferensen i oktober var museets första. Är det inte dags för museerna att ompröva sin verksamhet? Inspiration för detta kan hämtas i en kommande rapport från konferensen som ska utvärdera och skapa grund för ett fortsatt arbete.

 

Text: Gunilla Lundahl
GL är författare och kulturjournalist.


* URB står för staden, av det latinska urbs. Z är en graffitisymbol som här kan uttydas fizkiz, en blinkning till Fisksätras unga.

Läs mer om Fisksätra museum
Läs mer om Sprängskiss

Den här artikeln är en förkortad version. Läs hela texten (pdf)


UtställningsEstetiskt Forum – Sveriges enda tidskrift om museer och utställningskritik

Tidigare REPORTAGE i ARKIV