SYNPUNKTEN

KAN MAN KULTURMINNESMÄRKA EN UTSTÄLLNING?

Bevara vårat museum!!! Naturhistoriska riksmuseet 1992

Trots besökarprotester försvann sista resterna av Fågelgalleriet med anor från 1916 från Riksmuseet 1992. Hade fågelutställningen lyckats överleva till idag, skulle museets ha tvekat länge och kanske aldrig utraderat detta fysiska spår av viktig utställningshistoria.

På Nordiska museets hemsida finns nu en flott presentation av Dukade bord från 1955 och "fortfarande en av museets mest uppskattade utställningar". Av den anledningen får den - efter varsam renovering - stå kvar på sin plats i f d högreståndsavdelningen. Elias Svedberg som ritade utställningen formgav också Bondens hushåll som stod på allmogeavdelning flera våningar under högreståndsavdelningen. Ett arrangemang i helt annan stil, en representant för den funktionalistiska skolan i den utställningsestetiska historien. Den utställningen skulle jag störta till om den funnits kvar, utställningsnörd som jag är.

Stekt svan hos de högre stånden på 1600-talet i 1955 års gestaltning. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.

Nordiska museet tror att Dukade bord är den äldst bevarade utställningen i Sverige.

Men på promenadavstånd ligger Biologiska museet - orört sedan invigningen 1893 med sina berömda liljeforsmålningar som bakgrund i djurdioramorna.

På andra sidan Djurgårdskanalen i Tekniska museet besöker nörden gärna Maskinhallen där man strävat efter att bevara stämningen från museets öppnande 1938. Gruvan under jord är också delvis intakt sedan invigningen för 70 år.

Oenighet bland personalen och brist på pengar har hindrat Norrköpings stadsmuseum från att röra sin absolut unika (världsunika?) hantverksutställning. På tre våningsplan presenteras 55 olika hantverk vart och ett i sin lilla interiör. Tusentals förindustriella redskap och hantverksprodukter finns till beskådande.

Måtte museet aldrig riva dessa interiörer! Visserligen ser jag sällan några besökare när jag vandrar på gatorna utanför de små verkstäderna och butikerna. Men med utnyttjande av de digitala visualiseringstekniker som utvecklas på Linköpings universitet och vid Norrköpings Visualiseringscenter, skulle denna del av stadshistorien kunna bli ett verkligt dragplåster.

Smedjan är en av 55 hantverkarinteriörer i Norrköpings stadsmuseum och tillkom till museets invigning 1981. Foto: Anders Rydén, Norrköpings stadsmuseum

Ty det måste vara möjligt att med VR-teknik skapa "berättelser" inne i interiörerna som nytolkar den fysiska utställningen. Korta och skiftande berättelser/händelser som ger stämning och kunskap, nya historiska perspektiv på hantverksnäringarnas utveckling och med tvärvetenskaplig kunskap förmedlar insikt i enskilda eller grupper av föremål.

Rekonstruktionerna färdigställdes till museets invigning 1981, och kan idag förefalla tillhöra ett passerat skede i utställningsutvecklingen. Men var så säker, får de stå kvar kommer hela hantverksavdelningen snart att kulturminnesförklaras.

Fram till dess, utsätt interiörerna för alla tänkbara virtulla experiment. På samma sätt som gamla teaterpjäser ständigt omtolkas i nya uppsättningar.

Stockholm 080628
Eva Persson