NU GER HISTORISKA MUSEET VAD FOLK FRÅGAR EFTER - EN ÖVERSIKT ÖVER SVERIGES HISTORIA FRAM TILL NUTID

Historiska museet i Stockholm visar snart svensk historia ända fram till vår tid. Museet skall leva upp till sitt namn och tillfredsställa alla besökare som vill veta hur det gick för Sverige efter vikingarna. Den nya utställningen får titeln Sveriges historia och tar vid där museets basutställningar slutar. Forntider 1 och 2 och vikingautställningen går från stenålder fram till 1000-talet, den nya utställningen börjar vid 1000-talet och slutar med mordet på Olof Palme.

Den vackra Mariautställningen plockas ner och rummet skall ge plats åt Sveriges historia. Mari-Louise Franzén och Lena Hejll leder projektet.

Mari-Louise Franzén är projektledare för Sveriges historia.
– Vi ska iscensätta ett drama om makt i fem akter. Dessa ska gestaltas i tio avsnitt, ett för varje århundrade, berättar hon.

Museet har valt att dela upp funktionerna producent och projektledare. Lena Hejll är producent med ansvar för idé, innehåll, form och textproduktion.
– Ofta arbetar vi som producent och projektledare samtidigt, men det känns bra att dela upp arbetet på detta sätt, säger hon.

Ett fåtal föremål
Projektgruppen har fått en väldigt tydlig beställning av museets ledning. Bland annat står det att utställningen ska baseras på förhållandevis få nyckelföremål.
– Det har inte varit helt lätt för oss. Vi är vana vid att visa många föremål Ska det handla om stenyxor, då tar vi gärna en hel monter. Men inte denna gång, säger Lena Hejll. I första delen av Forntider hade vi drygt 3000 föremålsposter, nu skall vi bara visa cirka 350.

Hon har anlitat en teaterdramaturg, Jonas Jarl från Stadsteatern i Helsingborg, som ska hjälpa till att utforma och dramatisera berättelsen.
– Det är väldigt spännande att pröva på ett nytt arbetssätt, och det känns följdriktigt att ta in en dramaturg när vi arbetar så teatermässigt. Vi har talat om att göra det tidigare, men denna gång blir det av, säger hon.

Utställningen kommer också att innehålla ett antal interaktiva stationer där besökarna ska lockas att fördjupa sig i ämnet.

- Det är viktigt att de interaktiva momenten inte bryter i stämningen i rummen. Vi arbetar med att anpassa formen för de pedagogiska stationerna och att det interaktiva inslaget ska samspela med ämnet som valts för varje tid. Vi kommer att arbeta både high tech och hands on, med datorer och pekskärmar och med luckor att öppna, berättar Lena Hejll.

Enligt ett beslut av Kungl. Maj:t 1919 skulle Nordiska museet ta över historieskrivningen i och med Gustav Vasas trontillträde. Med Sveriges historia är den traditionen definitivt bruten. Gustav Vasas sigillstamp, förmodligen från 1521, är en av "nyckelföremålen" i utställningen.
Foto: Christer Åhlin/SHM

Prolog – utställning – epilog
Utställningen inleds med en prolog som resonerar om historieskrivning och nationell identitet. Länder är konstruktioner, gränser föränderliga och traditioner inte alltid så gamla. Därefter tar utställningen vid och besökaren leds kronlogiskt, hundra år i taget, genom tio avdelningar med berättelser om makt, genus, religion, boende, politik med mera - fram till vår tid.
– Det är viktigt att känna att varje tid är modern. På 1200-talet var det som hände då det senaste nya, säger Lena Hejll.

Projektgruppen har balanserat fördelningen mellan tidsepokerna.
– Vi vill visa lika mycket från varje århundrade, rummen är ungefär lika stora. Annars är det lätt att vissa perioder tar över. Ofta vill man ta med mer ju närmare man kommer vår tid, säger Mari-Louise Franzén.

Den historiska tiden går fram till 1986, till mordet på Olof Palme, när nutiden tar vid.

Utställningen avslutas därefter med en epilog i ett eget rum. Historien tar förstås inte slut, utan skapas fortlöpande, vilket besökaren ska få reflektera över i lugn och ro.

Museiledningen vill ha en stämningsrik, scenografisk utställning med få och betydelsebärande föremål. Här en skiss av Mikael Varhelvi.

Filmscenograf med schlagervana
För formgivning och scenografi svarar Mikael Varhelyi, filmscenograf och designer, som bland annat gjort scenografi till melodifestivalen. Utställningen ska stå i museets stora Romanska hall och dess vidhängande galleri, på sammanlagt 600 m2. Den första salen är hög och rymlig, den andra betydligt lägre och långsmal. Det blir en utmaning för formgivningen att få ett enhetligt uttryck genom hela utställningen.
– Vi ska försöka minimera övergången mellan de två rummen genom att lägga ett avsnitt på skarven mellan salarna, berättar Lena Hejll.

Hon visar på ritningen hur ett århundrade placerats som en övergång mellan rummen. På den höga väggen har formgivaren ritat in en grupp stora bildskärmar som kommer att bryta upp väggen.

I beställningsdokumentet står det att utställningen ska använda rummets höjd.
– Det gäller visuellt. Vi kan inte ha en utställning där folk ska klättra på höjden. Utställningen ska vara tillgänglig för alla.

Samarbetsprojekt med svängrum
Museet blev inbjudet till samarbetet med Norstedts förlag och TV4.
– Vi hade andra planer, men lade bort dem när detta kom upp. Det här passade oss väldigt bra, och vi är glada över samarbetet, säger Mari-Louise Franzén.

Dick Harrison är redaktör för bokverket och medverkar i TV-serien. I ett morgonprogram på TV4 talar han engagerat om projektets bredd:
– Historien gäller både individer och det stora hela. Genom uppslagsverket i åtta band, en TV-serie och en utställning kan vi verkligen ta ut svängarna och visa hur den svenska historien har relevans för gemene man och kvinna, på ett sätt man sällan får göra, säger han.

Historiska museets förberedelser bådar gott inför den kommande utställningen. En väl genomtänkt beställning, ett dramatiskt upplägg, teatertexter, ett fåtal nyckelföremål i en storslagen rumsgestaltning och en samtida satsning på andra fronter. Sveriges historia har ett spännande anslag. Det blir intressant att se hur utställningen kommer att te sig i verkligheten.

Text: Jan Ohlin
Bilder: Historiska museet

Jan Ohlin är utställningsproducent och skribent

FAKTARUTA

Historiska museets nya, semipermanenta utställning ingår i en storsatsning på svensk historia under 2010. Bokförlaget Norstedts åttabandsverk, TV4:s programserie och utställningen har alla samma namn, Sveriges historia. Utställningen öppnar våren 2010 och beräknas stå i fem år. Projektet involverar sen ett år tillbaka många av Historiska museets medarbetare. Förutom projektledare och producent finns manusskrivande historiker, föremålsansvarig arkeolog, pedagoger och marknadsförare, förutom en rad inhyrda experter både på innehåll och form. På bilden syns Historiska museets personal på en studieresa som gjordes tidigt i utställningsplaneringen.