Litteratur som artikeln utgår från:
Bengt Thordeman, Lokalfrågan och inredningsproblem i Ad Patriam Illustrandam. Hyllningsskrift till Sigurd Curman, 1946
Staffan Carlén, Att ställa ut kultur. Om kulturhistoriska utställningar under 100 år, 1990
Magdalena Hillström, Ansvaret för kulturarvet. Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets
etablering 1872-1919, 2006
Wera Grahn, ”Känn dig själf” Genus, historiekonstruktion och kulturhistoriska museirepresentationer, 2006
Hans Medelius, Utställningarna i Nordiska museet 125 år, 1998
Eva Silvén, Samiska scener och scenerier i För Sápmi i tiden, Nordiska museets och Skansens årsbok 2008, 2008
Harriet Clayhills, Utställningsboken. Exempel på förnyelse av ett medium, 1983
Margareta Ekarv, Elisabet Olofssson, Björn Ed, Smaka på orden.
Om texter i utställningar, 1991
Eva Persson, Utställningsform. I kroppen på en utställare 1967-1993, 1994
Göran Carlsson, Per-Uno Ågren, Utställningsspråk. Om utställningar för upplevelse och kunskap, 1982
Övrig litteratur som bidrar till den svenska utställningshistorien:
Gundula Adolfsson, Människa och objekt i smyckeskrin. En analys av arkeologiska utställningar i Sverige, 1987
Jenny Beckman, Naturens palats. Nybyggnad, vetenskap och utställning vid Naturhistoriska riksmuseet 1866-1925, 1999.
Anders Houltz, Teknikens tempel. Modernitet och industriarv på Göteborgsutställningen 1923, 1999. Kapitlet Minnesfältet - ett musealt experiment.
Eva Persson, Mot ett könstänkande. Personligt bidrag till museiutställningens historia 1973-2003 i Inga-Lill Aronsson, Birgitta Meurling (red.), Det bekönade museet. Genusperspektiv i museologi och museiverksamhet, 2005
Se även:
Arkiv /Synpunkten:
Social samling har blivit samling kring tekniken
Förfärliga och begärliga föremål